Därför är jag som jag är

Det började med att jag blev mobbad i ett decennium. Vilket ledde till mer och mer stillasittande framför datorn, tills det inte blev något annat än så. Lägg till en alltför ensidig kost och att en person satte mitt liv på ända. Allt som allt ledde det till överbelastning av både kropp och själ. Så efter en del galenskaper var det på väg till psykiatrin. Väl där skapades en tilltro till medicin, vilket medförde ett ökande och ökande av doseringen – för att må bättre som man tror, men det gjorde bara att biverkningarna anhopades.

 

”Här fick jag användning av både mina datorfärdigheter och kreativitet, så pillerknaprandet och rädslan minskade på grund av det.”

 

Efter komplettering av högskolekompetensen begavs det iväg till Skåne för en utbildning i Gastronomi, men samhällets höga tempo var inte något för mig. Och väl i arbetslivet lades också till slavliknande löner utan erkännande. Så, ja, jag är en drömmare, och vill inte befinna mig i den ”vanliga” världen.

För ett antal år sen hade jag ångest dygnet runt, och min enda trygghet var att prata med några olika från öppenpsykiatrin. Men till syvende och sist, är man en vara för dom – jag erkänner hemligheter som dom nitiskt skriver i sina journaler, och blir påtvingad piller som driver världsekonomin framåt. Till slut fick jag dock träffa en arbetsterapeut, som försökte få ut mig på olika ställen, och efter en del misslyckade studiebesök hamnade vi på Götgatan 38.

 

”Man lär sig mycket om livet här – det är inte en skyddad verkstad, utan speglar samhället utanför.”

 

I början var jag här på huset några dagar, sen tyckte jag att det inte var något för mig. Det har hänt på många platser tidigare, eftersom jag har svårt att lita på folk. Det råkar dock vara så att Fountain House har som regel att kontakta medlemmar som inte är här. Så efter att en hel veckas ringande från deras sida svarade jag till slut, och har stannat sen dess. För här fick jag användning av både mina datorfärdigheter och kreativitet, så pillerknaprandet och rädslan minskade på grund av det.

Man lär sig mycket om livet här – det är inte en skyddad verkstad, utan speglar samhället utanför. Men det kan inte vara lätt hela tiden. Eftersom jag levt så stora delar av livet framför en skärm, så har jag fortfarande mycket att lära mig om människor – att samarbeta, att lyssna, att arbeta och vara i tid, vilket Fountain House hjälper till med.

Tiden på huset spenderar undertecknad genom att vara i köket på söndagar, att läsa dikter i Radio Totalnormal som sänds här på Götgatan, och jag försöker läka både psykisk och fysiska ohälsa i Wellness-gruppen.

Visste du att vårt hus besöktes av

48

medlemmar per dag i januari

Om

  • Mobbing, datorer, kreativitet, psykiatri, vägen tillbaka. Det här är berättelsen om mig.